Mitt favoritträd och min historia

---

---

Mitt favoritträd och min historia

Det här är mitt favoritträd i vinterdräkt.

På vår tomt hemma i Sollentuna har vi flera olika sorters träd,

mitt favoritträd är ett äppelträd med tre olika äppelsorter.

På det här trädet har två ytterligare äppelsorter inympats för länge sedan.

Ett träd, ett rotsystem, en stam, men treolika sorters äpplen på grenarna.

Det här fick mig att tänka på min egen historia.

Jag är inget äpple, men jag är en inympad del av ett släktträd.

Min pappa växte upp som det man förr i tiden kallade fosterbarn.

Han föddes i Göteborg, men växte upp i en familj i Småland.

Vi vet väldigt lite om hans biologiska föräldrars historia.

Men i familjen Karlsson fick pappa sin familj och jag blev en del av den.

Jag tänker att ibland blir man en del av sin familj lite senare än vid

själva fysiska födseln.

Biologiska mammor bär sina barn under hjärtat i nio månader.

Mammor som möter sina barn lite senare, inte vid själva födseln, bär sina barn

i hjärtat minst lika länge innan man möts.

För mig har det inte varit ett problem att inte veta så mycket om mitt

biologiska ursprung. Men, jag vet att alla i liknande situation inte upplever det

på samma sätt. För många är det en väldig sorg. Det har jag stor respekt för.

Men, för mig blev den familj som min pappa växte upp i, det släktträd som

gav mig rötter och förutsättningar för att växa vidare som person.

Jag blev en gren bland andra grenar på ett småländskt släktträd.

I Bibeln i Johannesevangeliet 15:5 säger Jesus,”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra.”

Det är den ultimata bilden för ett släktträd.

När du och jag tar emot Jesus så blir vi inympade i Guds familj och släktträd.

I Guds familj är alla grenar välkomna och får möjlighet att bära frukt.

Jag tror att alla människor önskar att våra liv ska ge god frukt på något sätt.

Ibland tänker vi kanske att vi måste jobba och kämpa för att bära frukt i våra liv, men såg du att det står ”om någon är kvar i mig”? Jesus säger inte, ”om någon krampaktigt håller i mig bär han rik frukt.”

Att vara är något annat än att göra. Vi är människovarelser inte människogörelser.

Frukten kommer när vi är kvar i Jesus. Vi tror att vi måste göra så mycket, men egentligen handlar det om att bara vara.

Det är så befriande!

Så tillbaka till mitt favoritträd. Jag är så glad att alla äpplen inte är likadana på det trädet.

Och jag är tacksam för att jag och min historia liknar det trädet.

Inympad på samma stam, med samma rötter som grund, har jag fått växa upp som en av flera grenar.

För någon kanske släktträdet man hör till är ett bekymmer, en sorg och en utmaning.

I de lägena är det skönt att påminnas om att vi alla kan få vara en del av det ultimata släktträdet som är Guds familj.

Där kan vi alla hämta inspiration, trygghet och glädje i att vi får vara grenarna och att det är Jesus som är vinstocken.

Det är i Honom som vi får vara och det är Han som ger växten som blir frukt i våra liv.

Och vet du?

Vem du än är så är jag övertygad om att du är en vacker gren på det träd där du växer just nu.